Något som stör mig alldeles särskilt är folk som besvarar en fråga med -gissa?

Folk som tycker att de ser yngre ut än vad de är brukar ofta svara på åldersfrågan med just: gissa. De är övertygade om att de ser unga ut och vill njuta av den lilla lycka som kommer att infinna sig när någon gissar att de är 10 år yngre än vad de är.

Saken är den. Dessa människor ser oftast ut att vara ungefär så gamla som de är, oftast lyser någon slags desperation igenom i form av alltför poppiga kläder och frisyrer. För att vara snäll drar man av 5- 10 år (beroende på hur desperata de ser ut) och sedan kan man se ansiktet spricka upp i ett leende när de får leverera deras faktiska ålder och förhoppningsvis bli bemötta med ett "ooooh".

Nästa gång ska jag lägga till 10 år istället, bara för att jag kan.

Efter lunchen mail på jobbet:

>>> från Linda Olsson 06/09/08 12:33 >>>
Hörde du?

blev överrumplad.. Kom en kvinna och sa hej när jag precis svalt den sista glassen.. Blev ett hej följt av en liten rap. Smakfullt.

>>> från Jenny ****  06/09/08 12:36 >>>

*skrattar*. Instämmer, galet smakfullt.

---------------------------

Stora saker sker i detta hus.

Är inne i en medvetenommittochandrasutseende period. Skitjobbigt.

Trots att detta mönster upprepar sig en gång i månaden blir jag lika förvånad varje gång det händer. Jag tycker att jag är orimligt oattraktiv samtidigt som vartenda kjoltyg på stan är orimligt attraktiv.
Summan av detta blir i mitt huvud: Neeej, vänta nu. Varför är han tillsammans med mig när alla andra är så snygga?

Jävla hormoner.

natten till lördag blev jag lämnad. natten till söndag blev jag friad till.

Bägge drömmarna lämnade mig med en konstig känsla när jag vaknade. Då jag blev lämnad ensam i vår stora lägenhet vaknade jag och kände mig alldeles bedrövad.
Nu imorse när jag vaknade och enligt drömmen nyförlovad kändes det lustigt.

Anledningen till att det kändes lustigt är för att jag tror att det inte någonsin kommer att hända. Det har jag aldrig trott. Oavsett om jag varit singel eller som nu i världens bästa förhållande. Mitt resonemang i frågan är inte baserat på något alls egentligen. Jag tror bara helt enkelt inte att jag kommer att stå som brud. På samma sätt som jag tror att jag inte kan få barn samt är övertygad om att jag kommer att drabbas av en knepig sjukdom.
Men vem vet? Kanske jag blir motbevisad en vacker dag? =)

Ang detta. För att citera en vän som fått besked om att hon väntar barn:

"Jag var trött hela tiden och tänkte att antingen är jag gravid eller så har jag fått en tumör och det här var ju det bästa av de alternativen"

Har kommit till insikt att om ett par i lämplig ålder gör en resa till thailand så innebär detta att de förmodligen kommer att förlova sig alternativt gifta sig  under resans gång.

Sedan vi kom hem har våra respektive familjer höjt frågan vid några tillfällen. Min egen far kommenterade mitt nekande svar med ett "åååh, aldrig får man vara med om något roligt".

Jag känner dock att jag kastar sten i glashus. Vill minnas att underteckand friade till Henrik med cirka 6 Singha under västen.

har en riktig ful-dag idag.
En sån dag där man kan fixa och trixa hur mycket som helst men man är ändå bara.. ful.

Får smacka på lite brun utan sol och hoppas på det bästa. Lite äkta sol på fredag kanske kan råda bot på detta fula tillstånd?

Är lycklig.

Är apkär.

har precis varit ute och sprungit. Misstänker att jag är psyksjuk.

För att ta mig runt min lilla slinga måste jag hela tiden mumla "här och nu" för mig själv. Detta då jag rent mentalt befinner mig lååångt fram, nästan vid mål. Detta blir ju olidligt när man inser att man rent fysiskt precis har börjat springa. Hence the "här och nu, här och nu".

Kom precis på att jag inte träffat Karin på länge.. Hon brukar ju cykla ifrån sin själ på väg hem från jobbet. Hon kanske vet ngt om det här med att själen springer fort som satan?

över och ut