Är lycklig.

Är apkär.

har precis varit ute och sprungit. Misstänker att jag är psyksjuk.

För att ta mig runt min lilla slinga måste jag hela tiden mumla "här och nu" för mig själv. Detta då jag rent mentalt befinner mig lååångt fram, nästan vid mål. Detta blir ju olidligt när man inser att man rent fysiskt precis har börjat springa. Hence the "här och nu, här och nu".

Kom precis på att jag inte träffat Karin på länge.. Hon brukar ju cykla ifrån sin själ på väg hem från jobbet. Hon kanske vet ngt om det här med att själen springer fort som satan?

över och ut